Konserveringsmedel

KONSERVERINGSMEDEL I NATURKOSMETIK

Mikroorganismer som bakterier, svamp och mögel, trivs i alla miljöer där det finns vatten. De finns överallt i naturen, inuti och utanpå människor samt på och i en del av de råvaror som används till hud- och hårvårdsprodukter. Därför är det nödvändigt att använda ämnen som stoppar tillväxten av mikroorganismerna. Sådana produkter som inte används upp inom några dagar eller flytande tvål och schampo som inte används upp inom 3-4 veckor behöver därför någon form av konserveringsmedel.

Produkter som inte innehåller vatten som massageoljor, salvor och cerat behöver alltså inga konserveringsmedel. Däremot kan man gärna tillsätta antioxidationsmedel i dem istället, såsom E-vitamin, så oljorna inte hinner härskna innan man använt upp dem.

Vanliga konserveringsmedel är parabener, bensoesyra, natriumbensoat samt annat bakteriedödande såsom tea treeolja. Kosmetika som säljs i butik måste konserveras mycket kraftigare än sådant man gör själv. Hemma kan vi göra små satser och använda upp dem vartefter. Köpvarorna ska klara sig på fabrikens och grossistens lager, under transport, på butikshyllorna och i konsumenternas hem i månader och år.

Konserveringsmedel är ofta sura, vilket kan krångla till det. Så länge blandningen består av i huvudsak vatten är det igen fara, men när svårigheterna börjar när det ingår i andra ingredienser som ska behålla konsistensen. Sura och alkaliska tillsatser är annars utmärkta ur bevarandesynpunkt, eftersom bakterier växer till bara vid det snäva pH-intervallet 6-8. Lägre är för surt, högre för basiskt.

Till emulsioner räknas allt möjligt med emulgeringsmedel och mycket vatten som lotion, hårschampo, balsam och flytande tvål.

• Vattendelen: Ju mer vatten (magrare emulsion) desto mer konserverinsgmedel behövs. Med destillerat vatten, som rosenvatten, kan mängden hållas lägre än om vattnet bara är kokt. Utdrag på växter (infusion, dekokt, macerat, växtsaft) kräver mycket konserveringsmedel.
• Oljedelen: Antioxidationsmedel som E-vitamin (1 %) och rosmarinextrakt förebygger härskning (ytterst ovanligt när man gör små mängder för hemmabruk).
• Emulsion som ska hålla kort tid (veckor-månader): Lite bensoetinktur kan räcka (3 %). Om vattnet är destillerat kan det räcka med något surt som citronsyra (1 %), om det finns PH-utrymme för det.
• Emulsion som ska hålla länge (månader-år): Både vattnet och fettet behöver konserveras. Standardmedel i kosmetika är blandningar av parabener. Feta emulsioner behöver minst (runt 0,5 % = 10 droppar per dl), magra mest (runt 0,75 % = 15 droppar per dl).
• Många eteriska oljor är svamp- och bakteriedödande, vilket man kan ta hänsyn till i beräkningen av konserveringsmedel.

Effekten av konserveringsmedel kan hämmas av olika ämnen såsom tensider, PEG-stearat, tweens och andra emulgeringsmedel, proteiner som gelatin, isopropylmyristat, kalciumsalter, glycerin.

Citronsyra, mjölksyra och annat surt är inte antioxidanta ensamma, men de förstärker antioxidanters effekt så att mindre mängd behövs.

Dosera rätt

Underdosera inte! Mikroorganismernas biprodukter kan infektera huden, skada vävnad och föra in giftiga ämnen i blodbanan.

Överdosera inte! En helt steril hud är inget att sträva efter heller. Vi behöver de vänliga mikroorganismerna som motarbetar de skadliga. På sjukhusen ser man att bakterier börjar bli resistenta inte bara mot penicillin och antibiotika, utan också mot desinfektions- och konserveringsmedel.

Konserveringsmedlen ska hämma tillväxten av oönskade organismer, så självklart har de också miljöeffekter när produkterna tvättas bort (eller kissas ut) och rinner ut i avloppet.

NÅGRA VANLIGA KONSERVERINGSMEDEL

Konserveringmedel

• Alkohol
• Farnesol
• Glycerin
• Kathon CG
• Parabener
• Propylenglykol
• Salt
• Tymol

Sura vätskor

• Formaldehyd / formalin
• Grapefruktkärnextrakt
• Mjölksyra
• Vassla
• Vinäger
• Ättika

Sura pulver

• Alun
• Askorbinsyra
• Borsyra
• Citronsyra
• Garvsyra
• Karbamid
• Natriumbensoat
• Salicylsyra
• Vinsyra

Alkaliska pulver

• Borax
• Kaliumsorbat
• Trietanolamin

Antioxidantia

• Askorbinsyra
• Bensoeharts
• Bensosesyra
• Bensoetinktur
• BHT
• E-vitamin
• Lecitin
• Rosmarinextrakt

Eteriska oljor

• Frankincense
• Ingefära
• Kanel
• Kryddpeppar
• Mejram
• Rosmarin
• Salvia
• Vintergröna
• Tea tree, med flera

Vi ska ta en titt på de tre vanliga konserveringsmedlen paraben, natriumbensoat och kaliumsorbat samt ett par konserverande ämnen som man har börjat använda inom naturkosmetiken. Kom ihåg att om du tillsätter eteriska oljor såsom tea tree, så har även de bakteriedödande egenskaper som kan minska behovet konserveringsmedel.

PARABEN

Parabener har stark effekt på mikroorganismer och tåls av de flesta. Men en av parabenerna, butylparaben, har flaggats rött och har visat sig kunna ha hormonstörande egenskaper! Också propylparabenen har en del frågetecken och undersöks vidare.

Parabenerna verkar på ett brett spektrum av bakterier, jästsvampar och mögelsvampar, bredare än t. ex. natriumbensoat. De fungerar bäst i neutrala och sura produkter; i alkaliska är de inte riktigt lika pålitliga. Vanliga kombinationer är propylparaben (fettkonserverande) + metylparaben (vattenkonserverande) och dessa två + etylparaben (vattenkonserverande).

Butylparaben (fettkonserverande) används inte inom naturkosmetik efter larmen i början av 2000-talet om att de kan orsaka hormonstörningar!

Eftersom olika parabener är olika lösliga i fett och vatten och har olika effekt på olika mikroorganismer brukar man blanda flera för att täcka så mycket som möjligt. Grundregeln för allround-blandningar är att dosera högre ju mer vatten preparatet innehåller. Vattenutdrag på växter kräver mest.

Hälsorisker

Parabener (butylparabenen inte medräknad) tåls generellt bättre än kaliumsorbat och natriumbensoat. Frisk och hel hud påverkas knappast, men det finns rapporter om att skadad hud (brännskador, eksem) har reagerat på parabener. Korsreaktioner förekommer; den som är allergisk mot parabener kan också vara allergisk mot PABA. Det är svårt att komma ifrån dem. Alla parabener nedan ingår i det vanliga hudallergitestet Truetest. Parabener är inte akut giftiga vid förtäring, men överkänsliga - och då särskilt personer som inte tål acetylsalicylsyra - kan reagera med hösnuva, astmaanfall, nässelfeber, utslag och annan hudirritation.

Parabener har använts länge i både livsmedel och kosmetika och är väl undersökta. Ändå vet man inte med säkerhet om de är skadliga för människor. Dagens rekommendation är att få i sig max 10 mg per kilo kroppsvikt och dag, för en person på 70 kilo alltså 700 mg (drygt 0,5 ml = 10 droppar). Undantag är propylparaben (E 216) och dess natriumsalt (E 217).

1. Etylparaben (vattenkonserverande)
   • Kan vara hudallergen.
2. Propylparaben (fettkonserverande)
   • Kan vara allergen, men risken anses inte vara stor.
3. Metylparaben (vattenkonserverande)
   • Kan vara allergen men risken anses inte vara stor. Svagt retande på slemhinnorna.
4. Butylparaben (fettkonserverande)
   • Kan vara hudallergen (ovanligt) särskilt om huden är skadad.
   • Kan vara hormonstörande
5. Bensylparaben (fettkonserverande)
   • Misstänks vara hudallergen

Dosering

• Skumbad: 0,3 % (5 droppar per dl)
• Flytande tvål: 0,5 % (7-8 droppar per dl)
• Preparat med lite vatten: 0,5-0,75 % (7-11 droppar per dl)
• Lotion och andra preparat med mycket vatten: 0,75-0,8 % (11-12 droppar per dl)
• Vattenutdrag såsom örtinfusioner: 0,8 % (12 droppar per dl)

Phenoxyglycerin är ett konserveringsmedel baserat på 90% Phenoxyethanol och 10% Ethylhexylglycerin vilket gör det mera effektivt mot bakterier. Används med 0,5-1% i alla typer av produkter och kan ersätta paraben. Vetenskapligt namn: phenoxyethanol ethylhexylglyc.

NATRIUMBENSOAT

Natriumbensoat finns i många bär och frukter, t. ex. lingon och äpplen, tillsammans med bensoesyra som det bildas spontant ur. Natriumsalt av bensoesyra (bensoat), besläktat med t. ex. bensylbensoat och parabener. Det framställs lätt och billigt genom att naturlig eller syntetisk bensoesyra får reagera med alkaliska lösningar av natriumhydroxid eller natriumbikarbonat; när vätskan kyls och avdunstas fälls natriumbensoat ut i fast form. Industriellt framställs det med hjälp av toluen (toluol, metylbensen - huvudämnet i bensin). Retar inte huden på samma sätt som bensoesyra men känsliga personer kan reagera med allergiliknande symptom.

Natriumbensoat dödar inte, men hämmar tillväxten av jästsvampar och mögelsvampar. Det har också viss effekt på en del bakterier. Bensoesyra är effektivare. Det är tveksamt om natriumbensoat klarar av att konservera växtutdrag; möjligen om de är förpackade på flaska eller pumpflaska som inga fingrar kommer åt, och de måste vara sura. Komplettering med kaliumsorbat kan förbättra effekten. Fungerar bäst i sur miljö (pH under 6), så citronsyra eller mjölksyra tillsätts ofta. Grapefruktkärnextrakt är ett annat alternativ. Natriumbensoat (eller Atamon som består av huvudsakligen natriumbensoat) ska alltså inte användas för att konservera alkaliska, alltså basiska, krämer.

Natriumbensoat förekommer naturligt i kroppen, upptas lätt och utsöndras snabbt med urinen. Giftigt i höga doser. FAO/WHO och europeiska kontrollmyndigheten SCF har satt 5 mg per kilo kroppsvikt (350 mg för en person på 70 kilo) som acceptabelt maximalt dagsintag. Godkänt som konserveringsmedel (E 211 Natriumbensoat) i livsmedel såsom sylt och marmelad och i drycker, särskilt kolsyrade. I rödvin hindrar natriumbensoat vinet från att omvandlas till vinäger. I industritillverkade livsmedel får man använda 150 mg per liter i läsk och i sylt och ättiksinläggningar, 0,3-2 gram per kilo, vilket är ungefär den naturliga halten i lingon.

Hälsorisker

• Känslighet: Överkänsliga kan reagera på natriumbensoat i livsmedel (hösnuva, nässelfeber). En del som inte tål natriumbensoat i starkt sura produkter (pH under 2) kan tåla det utmärkt bra i svagt sura (pH över 4).
• Astma: Överkänsliga kan också reagera med astmatiska symptom som häftig hosta. Många misstankar har på senare år riktats mot bensoesyra och bensoater (natriumbensoat, parabener m. fl.) som konserveringsmedel, t. ex. att de skulle kunna bidra till den ökande förekomsten av astma hos barn.
• Cancer: Det har visat sig att natriumbensoat och askorbinsyra kan reagera med varandra och bilda det mycket cancerogena ämnet bensen (benzen). Molekylerna är mycket små och tränger lätt in i blodbanor och lungor och skadar cellernas arvsmassa även i små doser. Gränsvärdet för bensen i dricksvatten i Europa är 1 ug (mikrogram) per liter, storstadsluft innehåller 10 gånger mer, en cigarett 50 gånger mer. Kombinationen (E 211 natriumbensoat, E 300 askorbinsyra) finns i bl. a. läskedrycker.
• Hyperaktivitet: Misstankar om att natriumbensoat i livsmedel kan framkalla hyperaktivitet hos barn fick ny näring hösten 2007 när den medicinska tidskriften Lancet publicerade en rapport från en engelsk studie.

Dosering

• Flytande tvål, tensidschampo etc: 0,1-0,5 %
• Schampo, balsam 1-1,5 %
• Macérat, infusion, dekokt: 0,5-1,5 %

KALIUMSORBAT

Hämmar tillväxten av en del bakterier men är effektivt framför allt mot jäst- och mögelsvampar (bättre mot mögel än bensoesyra i feta blandningar). Bäst fungerar det i svagt sura miljöer (pH runt 5), och sämre i neutrala eller alkaliska (pH över 6). Kombinera eventuellt med natriumbensoat.

Hälsorisker

Hör till de minst allergiframkallande konserveringsmedlen i kosmetika men kan irritera slemhinnor och hud hos känsliga personer.

Dosering

• Kosmetika och hudpreparat: Upp till 1 %

100 ml väger ca 50 gram. I EU tillåts 0,6 % (beräknat som sorbinsyra) som konserveringsmedel i kosmetika.

ANDRA KONSERVERANDE ÄMNEN

Utan att vara ett faktiskt konserveringsmedel, består Makerskonservering av naturliga konserverande ämnen utvunna ur bl.a majs och fänkål. Dessa ämnen är saltformerna av de organiska syrorna levulinsyra och anissyra löst i vatten och ekologiskt palmoljefritt glycerin. Levulinsyra är ett ämne som även bin producerar för att skydda sin vax- och honungskakor från bakteriella angrepp. Doseras med 3-4%. Makerskonservering kräver ett surt pH-värde på 4.5 - 5.5 för att fungera. Därför behöver oftast mjölksyra tillsättas för att sänka pH-värdet och pH-stickor användas för att kontrollera pH-värdet för en hudvårdsprodukt.

Leucidal är en helt naturligt mild probiotiskt baserad tillsats. Det är en så kallad multifunktionell råvara till naturlig och syntetfri hudvård och består av peptider som utvinns genom fermentering av rädisa och den mjölksyrebildande bakterien Lactobacillus. Dessa ger ett skydd mot bakterier, mögel och svamp. Kokosolja ger ett extra starkt skydd just mot svamp. Till skillnad från syntetiska konserveringsmedel har Leucidal även i sig självt hudvårdande egenskaper tack vare peptidernas fuktighetsbevarande verkan på huden. Dosering: 4%. Är värmetåligt upp till 70°C, men i emulsioner som hettas upp bör den tillsättas på slutet i nerkylningsfasen vid ca 30 °C. Är verksam mellan pH 3-8.

FÖRLÄNG HÅLLBARHETEN MED BRA FÖRPACKNINGAR

Du kan också förlänga hållbarheten genom att välja bra förpackningar.

• Glas är bäst! Glas släpper inte igenom annat än ljus, mörkt glas knappt ens det, vilket ger bästa hållbarheten.
• Plast- och metallförpackningar kan vara dåliga val, eftersom de kan släppa ifrån sig ämnen och inte alltid är 100% täta.
• Flaskor med skruvkork är inte helt bra, eftersom de har en liten öppning där man kan peta ner fingrar.
• Bättre är då flaskor med snäpplock, som öppnas bara delvis.
• Pumpflaskor är mest hygieniskt, eftersom de aldrig öppnas.
• Burkar med skruvlock är sämre ur hygienisk synpunkt, då fingrar kladdar i upprepade gånger.
• Konserverar man snålt, bör krämen tas med spatel för att minska bakterietillförseln.
• Det är bättre att förpacka i många småburkar istället för i en jätteburk som räcker länge.
• Cerathylsor minskar fingerkladd, men låna inte ut den åt andra.
• Förvara produkterna mörkt och svalt.

VÄLJ OLJEBASERADE PRODUKTER

Eftersom det är främst produkter som innehåller vatten, såsom schampon, lotion och dylikt, som behöver konserveringsmedel, så kan man försöka undvika dessa i mån av möjlighet. Istället för flytande tvål och schampon, kan man välja fast tvål och schampotvålar gjorda av vegetabiliska oljor såsom olivolja eller kokosolja. Istället för lotion (som innehåller både fett och vatten) så kan man välja hudoljor, bodybutter eller bivaxsalvor som innehåller fetter och oljor.