Vill du lära dig att göra ekologisk, äkta hantverkstvål? Här kan du ta del av grunderna för att tillverka kallrörd tvål med ekologiska ingredienser.

Kallrörd, eller kallprocessad, tvål är den typ hantverkstvål du gör själv från grunden. Äkta kallrörd tvål är oljor eller fetter som blandas med lut och bildar ett nytt ämne som blir tvål. Namnet kallprocess är något missvisande, då luten faktiskt utvecklar en del värme, lut och fetter brukar ha en temperatur på ca 40-50 grader vid tillverkning.

Den viktigaste aspekten i en hantverkstvål är vilka oljor och fetter du använder. Andra viktiga faktorer är vilka tillsatser du använder, vilka eteriska oljor, färger med mera. Dessutom spelar mängden vatten eller vätska du använder roll för hur snabbt tvålen tjocknar och hårdnar.

OBS! SÄKERHETEN FÖRST!

Lut är i sin rena form och utblandat med vatten kraftigt frätande. Använd alltid skyddsglasögon och handskar när du hanterar lut. Hantera inte lut i närheten av barn. Lut är en naturlig kemikalie som inte är giftig, men att andas in ångorna kan verka irriterande för luftvägarna, så sörj för god ventilation och stå inte lutad över bägaren medan du blandar luten.

SÅ HÄR TILLVERKAR DU KALLRÖRD TVÅL MED DIREKTPROCESS.

Direktprocess är en process för kallrörd tvål som funkar när du använder oljor och fetter med en smältpunkt under 50°C (vilket de flesta har). I direktprocess använder du lutens alstrade värme för att värma upp och smälta oljor och fetter till den temperatur som behövs för att starta förtvålningen.

STEG-FÖR-STEG

1. HUR MYCKET TVÅL SKA DU GÖRA?

Att tillverka sin egen kallrörda tvål kan vara beroendeframkallande, så det kan vara bra att begränsa mängden tvål att göra i varje sats. Många recept blir mer än ett kilo tvål, och det blir många tvålar. För att göra en bra batch behöver du dock en mängd som gör det lätt att hantera smeten. Gör tvål på ca 450-500 g oljor/fetter åt gången, vilket brukar bli runt 700 g tvålsmet beroende på recept och tillsatser, lämpliga i formar som rymmer 600-700 ml.

Du måste ha en noggrann våg när du gör tvål. Du kan inte mäta upp ingredienserna då densiteten på dem varierar mycket. Tillsatser som leror och örter kan dock anges i tsk eller msk, och det går bra, eftersom de inte räknas in i förtvålningsuträkningen.

2. VÄG UPP DINA INGREDIENSER

När du gör tvål börjar du med att väga upp alla oljor och fetter du ska använda, företrädelsevis i samma behållare som du ska tillverka tvålen i. Jag brukar använda en 1-liters kanna i plast. 

Väg även upp alla tillsatser så att du har dem till hands när du börjar tvåla. När tvålen väl har börjat tjockan kan du behöva jobba snabbt.

Väg upp vattnet i den värmetåliga bägare som du ska blanda vatten och lut i.

Väg till sist upp luten i en torr, tålig behållare. Nu är det dags att sätta igång med själva förtvålningen!

3. KOMBINERA OLJOR OCH LUT

Nu är det dags! Du har din behållare du ska blanda själva tvålsmeten i; i den har du redan vägt upp dina oljor och fetter. Du har också handskar, långärmat och skyddsglasögon på dig.

Häll den uppvägda luten i det uppvägda vattnet och rör om med en glasstav eller rostfri sked. Luten blir varm, nästan kokande, när den reagerar med vattnet. Arbeta i ett väl ventilerat rum och luta dig inte över lutet medan du rör om; lutångorna kan sticka lite i näsan. Rör om länge och låt sedan luten vila några minuter innan du går vidare till nästa steg, så att luten inte är kokhet.

Häll nu den varma lutlösningen över oljorna/fetterna i tillverkningsbehållaren. Rör om långsamt tills fetterna smält och allt blandat sig till en jämn lösning. Det kan få ta flera minuter. Redan nu sätter förtvålningsprocessen igång. Det här kallas direktprocess, när du använder lutens värme att smälta/värma oljorna. Blandningen ska nu ha en temperatur på ca 40-50°C.

4. RÖR TILLS DET TJOCKNAR: SPÅRAR

Sätt nu i stavmixern i blandningen och vinkla den för att släppa ut luft som fångats under mixerhuvudet innan du startar. Du vill inte ha luftbubblor i smeten, de visar sig som fula vita prickar i den färdiga tvålen. Kör nu med stavmixern i korta intervaller. Emellanåt använder du inte motorn utan rör bara om med själva mixerstaven, så att du har full koll på tjockleken på din smet. Använder du en kraftull mixerstav kan det ta bara några sekunder innan smeten börjar tjockna. Det är nu du ska kolla efter spårning, det vill säga att smeten tjocknar. (OBS! I vissa tvålrecept tillsätter du tillsatser i smeten innan den börjar tjockna. Följ receptets instruktioner.)

När tvålsmeten spårar lätt är den färdig. Spårning, på engelska Trace, betyder att smeten tjocknat så pass mycket att det blir spår på ytan i nån sekund när du lyfter stavmixern och låter några doppar från stavmixern droppa ner i behållaren. Så fort smeten börjar spåra ska du sluta mixa med stavmixern, annars kan smeten snabbt bli för tjock för att hälla upp i formen.

5. TILLSÄTT TILLSATSER

I vissa recept tillsätts tillsatser redan innan smeten börjar spåra. Har du tillsatser som ska tillsättas efter spårningen, t.ex olika färger som kräver att smeten delas upp i flera behållare, tillsätter du dem nu.

Tillsätt ev. leror, färger dofter o.s.v enligt recept och rör om noga.

6. HÄLL UPP I FORM

Nu är allt klart för att hällas upp i form. Gör du en tvål utan dekorationer eller olika färger häller du helt sonika upp tvålen i den tvålform du valt, som är lagom stor för receptet, och slätar till eller gör mönster i ytan.

Ska du göra dekorationer eller ha olika färger följer du instruktionerna i det specifika receptet.

7. LÅT STELNA I FORMEN

När du har hällt upp din tvål i formen och gjort eventuella dekorationer kommer förtvålningsprocessen att bli som mest aktiv under det närmaste dygnet. Hur lång tid tvålen tar på sig att gå igenom huvudförtvålningsprocessen beror på vilken tvål du gjort. Beroende på tvåltyp och ingredienser kan du också behöva packa in tvålen så att den håller värmen, eller stoppa in den i frysen så att den inte blir för varm och kokar över. Detta brukar anges i receptet. De flesta tvålar behöver ca ett dygn på sig för att bli klara att skäras upp. Du skär din tvål med en kniv eller tvålskärare när den är hård som en vanlig hushållsost ungefär. Går det för lång tid kan tvålen bli stenhård och måste sågas i bitar.

8. AVFORMNING & UPPSKÄRNING

När geleringsfasen (läs mer om det nedan) är över är tvålen någorlunda sval igen, och hård som en hushållsost ungefär. Då är det dags att skära upp tvålen. Detta är vanligen efter ca ett dygn, men en del tvålar kan vara färdiga att skäras upp efter bara 4-5 timmar (tvålar med bara kokosolja t.ex) eller behöver flera dygn på sig för att bli tillräckligt hårda (rena olivtvålar t.ex). Det viktiga är att du skär upp tvålen när geleringsfasen är över, men innan tvålen blivit för hård för att skära med kniv eller tvålskärare.

9. MOGNAD

Det mest frustrerande med att göra sin egen fantastiska tvål är att den måste lagras innan den kan användas. Även om den största delen av förtvålningsprocessen sker de första 24 timmarna, ska tvålen lagras i minst fyra veckor för att förtvålningsprocessen ska vara helt avslutad. Dessutom ska en del av vattnet som användes för att lösa luten avdunsta för att tvålen ska bli hård och bra. En del tvålar blir allra bäst om de lagras riktigt länge, särkskillt om de är väldigt mjuka från början. En ren olivtvål t.ex brukar lagras ett helt år innan användning, för att nå en bra hårdhet. Själva förtvålningsprocessen är dock avslutad redan efter några veckor.

FÖRDJUPNING

(NÄSTAN) ALLT DU BEHÖVER VETA OM KALLRÖRD TVÅL

GRUNDLÄGGANDE TVÅLKEMI

Du kommer att få höra det här många gånger: det går inte att göra äkta tvål utan lut, natriumhydroxid. Och det finns ingen lut kvar i tvålen när tvålen är kvar.

En olja eller ett fett är kemiskt sett en triglycerid, vilket innebär att den har tre fettsyramolekyler bundna till en glycerinmolekyl. När oljor blandas med lut startar en förtvålningprocess som parar ihop fettsyremolekylerna med lutmolekylerna och bildar ett nytt ämne; fettsyresalt som är mer känt som tvål!

En tvålmolekyl har den egenskapen att vara både fett- och vattenlöslig. Tvålen löser därför upp fett och smuts på huden och tar det med sig när man sköljer med vatten. Vid förtvålningen frigörs även glycerin från oljorna, och glycerin verkar fuktighetsbevarande på huden. I industritvål, "vanlig tvål" tas dock glycerinet bort ur tvålen, eftersom glycerin i sig är en värdefull råvara och för dyr att lämna kvar i billig tvål.
Hantverkstvålar däremot, har kvar sitt glycerin. Med tillsatser i form av leror, örter och extrakt kan en hantverkstvål vara det allra bästa alternativet till en bra och naturlig rengöringsprodukt.

FÖRTVÅLNINGSTAL

Alla råvaror som kan förtvålas, d.v.s oljor, fetter och vaxer, har ett förtvålningstal. Förtvålningstalet anger hur mycket lut (NaOH) det går åt för att förtvåla alla fettsyror i oljan. t.ex har kokosolja ett förtvålningstal på 0.183, vilket innebär att det går åt 183 g lut för att förtvåla alla fettsyror i 1000 g kokosolja. Skulle du använda mer än 183 g lut till 1000 g kokosolja skulle den överskjutande delen lut bli kvar i tvålen, vilket skulle göra tvålen för alkalisk för huden.

Därför används för det mesta några procent mer olja än luten kan förtvåla; för att vara säker på att alla lutmolekyler har hittat varsin oljemolekyl att gifta sig med, och lämna några oljemolekyler obundna. Detta kallas för överfettning. Varje olja har sitt eget förtvålningstal, därför kan man inte byta ut en olja i ett recept mot en annan, utan att mängden lut förändras.

Överfettning ska ske med viss eftertanke, efterssom oljor som inte förtvålas kan göra hållbarheten på tvålen sämre. Läs mer om överfettning nedan.

LUT OCH VATTEN

För att luten ska reagera med oljan behöver luten lösas i vatten, en vattenmängd anpassad för att tvålprocessen och mognaden ska ta lagom lång tid. Den ideala mängden vatten som används varierar beroende på vilka oljor m.m. som används. Har du för liten vattenmängd i förhållande till hur fort just receptets oljekombination spårar (blir tjock) kan tvålsmeten bli tjock alldeles för fort och bli så tjock att det är svårt att få ner den i formen. Har du för mycket vatten tar det lång tid för smeten att bli tjock, dessutom måste tvålen lagras längre innan användning. En lutlösning på 30% lut och 70 % vatten är lagom till många tvålar. Beroende på receptets komposition kan man dock välja att öka eller minska vattenmängden något.

OBS! Lut är frätande och reagerar med vatten genom att bli varmt. Använd alltid skyddshandskar, långärmat och skyddsglasögon när du hanterar luten, och använd munskydd eller arbeta i ett väl ventilerat utrymme. Häll alltid den torra luten i vatten, aldrig tvärt om. Använd värmetåligt glas, värmetålig plast (upp till 120°) eller rostfritt när du jobbar med lut. Aluminium får ej användas, då det reagerar med luten.

Du kan använda vanligt kranvatten när du tvålar om du vet att det är rent (luten gör att ev. småbakterier inte överlever förtvålningen). Vatten kan dock ha olika hårdhet, mineralinnehåll m.m, vilket gör att resultaten kan variera något. Vill du ha exakt samma resultat varje gång, överallt, använd renat vatten.

ANDRA VÄTSKOR

Det går också att använda andra vätskor än vatten. Det är inte ovanligt att byta ut hela eller delar av vattenmängden mot the, örtavkok, getmjölk, kokosmjölk, kaffe med mera, men det är viktigt att tänka på att detta kan förändra tvålen och tillvägagångsättet för att göra tvålen radikalt. Byt inte ut vattnet utan ett recept som berättar hur du gör.

ÖVERFETTNING

Överfettning kallas det när man använder mer olja och fett i en tvål än luten kan förtvåla. För att vara säker på att all lut har förtvålats bör du alltid överfetta din tvål med någon procent, och överfettning gör också att tvålen blir mildare, då det finns en del fria oljor kvar i tvålen. Men att det finns fria oljor kvar i tvålen betyder också att de oljorna kan oxidera, härskna. Därför bör du inte överfetta din tvål med mer än max 5-6%, och använder mindre hållbara oljor bör du alltid skydda oljorna genom att tillsätta en antioxidant, t.ex e-vitamin eller rosmarin antioxidant till oljorna innan förtvålning. Antioxidanten räknas inte in när du räknar ut mängden olja/lut.

ETERISKA OLJOR OCH DOFTER

Att doftsätta sina tvålar med eteriska oljor är en spännande process. Vissa oljor snabbar upp spårningstiden radikalt, medan andra knappt påverkar alls.

Generellt kan blommiga och kryddiga dofter göra att din tvål tjocknar snabbt. Mint och citrusdofter brukar inte påverka tvålprocessen, men allt beror på vilka övriga komponenter din tvål har. Det går inte att testa varje tänkbar oljekombination med varje tänkbar doft, så här spelar erfarenhet och vana stor roll, liksom om du följer ett recept med en specifik doftsättning.

FÄRGER

Såklart finns det även många aspekter kring färgsättningen av din tvål. Även färger, särskilt naturliga växtfärger kan bli helt annorlunda i en tvål.

Färgämnet mica (mineralpulver) är generellt stabila i tvål och ger den färg som mican har. För att färgsätta tvål med mica behövs bara lite, lite mica, max en tesked per kilo tvål för en stark färg.

Du kan även färgsätta med färgade leror, med örtpulver och mycket mer.

TORRA TILLSATSER

Torra tillsatser kan vara leror, örter, färger, salter med mera. Även de torra tillsaterna kan påverka tvålen, beroende på vad de består av. Ska du tillsätta torra ingredienser som t.ex leror i din tvål, blanda gärna ut leran i vatten till en lättflytande smet innan du tillsätter den. Vattnet du tillsätter ska inte räknas in i, eller dras från, den vattenmängd som receptet förskriver. Torra ingredienser suger nämligen upp en del av vattnet, och kan göra att smeten tjocknar för fort om den inte får lite extra vatten.

SPÅR / TRACE

Förtvålningsprocessen kommer igång i tvålsmeten både på grund av lutens och oljornas värme, men också av hastigheten när du mixar tvålen. Med en lagom kraftig stavmixer kommer din smet att tjockna ganska snabbt, beroende på recept.

Spårning kallas det när smeten blivit så pass tjock att droppar på ytan lämnar spår i någon sekund innan de sjunker tillbaka ner i smeten. När tvålen börjat spåra kan du sluta mixa med stavmixern, och eventuellt fortsätta röra lite för hand om du vill att smeten ska bli ännu tjockare innan du häller upp den.

GELFAS & STELNING

När du hällt upp din tvålsmet i formen har förtvålningen börjat, och under de första timmarna intensifieras förtvålningen för att sedan sakta av igen när den mesta av förtvålningen är klar. Under den här tiden genomgår tvålen något som kallas för geleringsfas, eller gel-fas, vilket innebär att tvålen inuti och rakt igenom kommer att få ett geleaktigt utseende, som sedan återgår till en mer solid färg. Under geleringsfasen är det viktigt att värmen som tvålen utvecklar får verka i hela tvålen, de flesta tvålar ska därför helst packas in i något som håller tvålen varm det första dygnet, t.ex först ett varv bakplåtspapper och sen en filt.

En del tvålar, typiskt de som innehåller ingredienser med sockerarter av nåt slag, t.ex getmjölk, honung och liknande, kan å andra sidan bli alldeles för varma under gel-fasen och koka över som en vulkan. Vissa recept förskriver därför att tvålen ska in frysen efter att den hällts up i formen.

FELSÖKNING

Det finns som du märker många aspekter i hur en tvål reagerar och hur slutresultatet blir. Följer du ett beprövat recept från en pålitlig källa och tvålen ändå inte funkar är det mest trolig att du någonstans under tillverkningen råkat använda fel mängd av någon ingrediens.

Mixar du för hårt med stavmixern kan tvålsmeten blir för tjock för att hälla upp. Använd alltid stavmixern i korta intervaller, och rör om med mixerhuvudet utan att använda motorn emellanåt så att du har koll på att tvålen inte spårar för snabbt.

Var noga med att inte mixa in luft i din tvål. Luften i tvålen blir som små vita prickar eller knottror. De påverkar inte tvålens kvalitet, men de ser inte så roliga ut.

Lutaska kallas det när det blir en tunn vitgrå slöja på toppen av din tvål. Det beror på att denna del kommit i kontakt med luft under förtvålingsprocessen i högre grad än resten av tvålen. Lutaska är inget skadligt, och kan lätt ångas eller tvättas bort från tvålen så blir den snygg igen.

DOS - OXIDATION OCH HÅLLBARHET

Om du läser på om tvåltillverkning på engelskspråkiga sidor kan du läsa om DOS. DOS står för "Dreaded Orange Spots" alltså "Fruktade Orange Fläckar" (och borde på svenska heta FOF!).

DOS (eller FOF) är alltså orange fläckar som kan uppstå på dina handgjorda tvålar, och de kan dyka upp direkt efter tvålningen, efter några veckor, eller efter några eller många måndaders lagring. De kan se lite olika ut, men de är alla misstänkt lika orange fläckar i någon form.

Vad beror det på?
DOS (FOF!) är fria fettsyror i tvålen som har oxiderat, det vill säga blivit gamla. Eftersom du alltid överfettar tvålen åtminstone någon procent, finns det alltid en viss risk DOS, men det går i de flesta fall att undvika. Använder du bara riktigt hållbara oljor som t.ex kokosolja uppstår i princip aldrig DOS, då den fria kokosoljan i tvålen är mycket hållbar. Använder du dig dock av mindre hållbara oljor, och oljor med hög andel fleromättade fettsyror i din tvål behöver du tänka på att inte överfetta din tvål för mycket, och även tillsätta en antioxidant i tvålen, t.ex rosmarinsextrakt eller e-vitamin. Du doserar antioxidanten i samma dos som om du skulle tillsätta den till en oljeblandning, och du tillsätter den till oljorna innan du tillsätter luten och påbörjar förtvålningsprocessen. Antioxidanter räknas inte med i receptets förtvålningsmängder. Med rätt överfettning och antioxidant där det behövs ska du inte behöva drabbas av DOS.

FÖRTVÅLVINGSTAL

Aprikoskärnolja (Prunus armeniaca) - 0,135
Avocado olja (Persea gratissima, P. americana) - 0,133
Bivax - 0,068
Candelillavax (Euphorbia cerifera) - 0,039
Druvkärnsolja (Vitis vinifera) - 0,129
Ister - 0,138
Gurkörtsfrön olja (Borago officinalis) - 0,134
Hasselnötolja (Corylus avellana) - 0,135
Hampfröolja (Cannabis sativa) - 0,135
Jojoba olja (Simmondia chinensis) - 0,059
Jordnöt (Arachis ipogaea)- 0,136
Jättenattljus (Oenothera biennis) - 0,133
Kakaosmör (Theobroma cacao) - 0,137
Kokosolja el. kokosfett (Cocus nucifera) - 0,184
Linfröolja (Linum usitatissimum) - 0,136
Macadamia (Macadamia integrifolia) - 0,136
Maisolja (Zea mays) - 0,136
Mango smör (Mangifera indica) - 0,133
Neem (Azadirachta indica) - 0,136
Nyponrosfrö (Rosa canina) - 0,132
Olivolja (Olea europea) - 0,134
Palmolja (Elaeis guineensis) - 0,142
Palmkärnolja (Elaeis guineensis)- 0,164
Pumpakärnolja (Cucurbita maxima. C. pepo) - 0,133
Rapsolja (Brassica napus, B. campestris) - 0,124
Ricinolja (Ricinus communis) - 0,128
Riskli (Oryza sativa) -0,130
Sesamolja (Sesamum indicum) - 0,133
Sheasmör, Karitè smör (Butyrospermum parkii) - 0,128
Solrosolja (Helianthus annuus) - 0,136
Sojaolja (Glycine max) - 0,133
Sötmandelolja (Prunus amygdalus v. dulcis) - 0,136
Svartvinbärskärnolja (Ribes nigrum) - 0,135
Tistelolja (Carthamus tinctorius) - 0,137
Valnötolja (Juglans regia) - 0,135
Vetegrodd (Triticum aestivum, T. vulgare) - 0,131

Ladda ner som PDF>>